
Allergier är relativt vanligt hos våra katter och yttrar sig ofta genom klåda. Allergi eller överkänslighet mot foder kan även ge upphov till magtarmbesvär.
Du kan läsa mer om klåda hos katt här.
Foderallergi
Foderallergi innebär att katten är överkänslig mot ett protein som den äter, t ex kycklingprotein eller fiskprotein. För att utreda om katten har en foderallergi behöver man göra en eliminationsdiet, vilket innebär att katten ska äta ett specialfoder i ca 8 veckor. Detta foder innehåller antingen hydrolyserat protein, vilket innebär att proteinet är delat i så små delar att kattens immunförsvar inte reagerar på det, eller ett för katten helt nytt protein. Vill man prova ett foder med en ny proteinkälla behöver man vara säker på att katten inte fått i sig detta protein tidigare samt att det inte är ett protein som kan skapa korsreaktioner med andra protein som katten tidigare ätit. Det enklaste är ofta att använda ett hydrolyserat foder, t. ex. Royal Canins anallergenic eller Hill’s z/d. Katten behöver stå strikt på detta foder under hela 8-veckorsperioden. Detta innebär i princip att katten inte får stoppa något i munnen som inte behandlande veterinär har godkänt, inklusive kosttillskott och tandkräm.
Eliminationsdieten kan vara svår att genomföra om katten går ut och har möjlighet att fånga gnagare/fåglar eller om katten får mat hos grannarna. Om möjligt så är det därför en fördel att hålla katten inomhus denna perioden. Dock är det relativt vanligt att utekatter blir stressade av att hållas inomhus under längre perioder och denna stress kan i sig förvärra kattens hudproblem.
De 2 sista veckorna av eliminationsdieten ska katten helst inte stå på någon medicinering för sina hudproblem.
När katten stått på eliminationsdiet i 8 veckor är det dags för en provokation. Detta innebär att man ger katten lite av allt som den tidigare ätit under minst 2 veckors tid och ser om hudproblemen återkommer eller förvärras. Har katten varit helt bra under eliminationsdieten och problemen återkommer vid provokationen har katten sannolikt en foderallergi. Om katten fortsätter ha symtom under eliminationsdieten och ingen skillnad märks efter provokation har katten sannolikt inte en foderallergi. Ibland har katter både en foderallergi och en omgivningsallergi. I dessa fall brukar katten inte bli helt bra under eliminationsdieten, men den blir sämre av provokationen.
För en foderallergisk katt är den bästa behandlingen att se till att katten inte äter något den är allergisk mot.
Omgivningsallergi/Atopi

Omgivningsallergi innebär att katten är allergisk mot något ämne i sin miljö, t. ex. pollen eller kvalster. Ämnet som orsakar en allergisk reaktion kallas för allergen. Omgivningsallergi som yttrar sig genom hudproblem kallas även atopisk dermatit. Man måste utesluta foderallergi innan denna diagnos man kan ställas. Misstänker man att katten har en omgivningsallergi och vill gå vidare med utredningen finns det speciella tester man kan göra. Det vanligaste är att blodprover tas och skickas till ett labb specialiserat på allergitester. Om blodproverna reagerar på vissa ämnen, som kvalster eller pollen, kan man misstänka att katten är allergisk mot dessa ämnen. Det finns även de veterinärer som utför pricktester på kattens hud.
Det krävs 2 saker för att en katt ska uppvisa allergisk reaktion mot allergener. Dels behöver katten vara överkänslig mot ämnet och dels behöver det vara fel på kattens hudbarriär. Blodproverna testar endast om katten är överkänslig mot ämnet, inte hur kattens hudbarriär fungerar. Därför är det många fullt friska katter utan hudproblem som testar positivt på dessa tester; de är överkänsliga mot allergenet men eftersom hudbarriären fungerar normalt så utvecklas ingen hudreaktion.
Behandlingsalternativ omgivningsallergi
När allergi misstänks är det vanligt att veterinären börjar behandla med kortison. Kortison dämpar klådan snabbt vilket kan innebära en enorm lättnad för katten. Att katten slutar klia sig när kortison sätts in styrker dessutom diagnosen allergi. Läs mer om kortisonbehandling på katt här.
Ett annat läkemedel som ofta används vid allergi är ciklosporiner. Ciklosporiner tar ofta längre tid för att nå full effekt jämfört med kortison men har sedan god effekt hos de flesta katter. Det är vanligt att katten får kräkningar och/eller diarré de första behandlingsveckorna, detta brukar sedan gå över.
Vid allergi är det alltid en fördel att ge katten extra tillskott av omega-3 fettsyror. Dessa fettsyror hjälper till att minska inflammationen i huden. Omega-3 fettsyror har dessutom en antiinflammatorisk effekt på kattens leder och kan därigenom hjälpa till att förebygga eller minska symtomen av artros.
Har katten en omgivningsallergi kan det vara till stor hjälp om man har möjlighet att schamponera katten regelbundet, helst en gång i veckan. Schamponeringen hjälper till att avlägsna allergener från huden och en del schampon kan även hjälpa till att stärka hudbarriären.
Om man tagit reda på vad katten är allergisk mot (med blodprover eller pricktest) kan man behandla den med s k ASIT (allergenspecifik immunterapi). ASIT innebär att katten med jämna mellanrum får injektioner med små mängder av de allergener som den är allergisk mot. Detta hjälper katten att modulera/ändra sitt immunsystem så detta inte reagerar lika starkt när det stöter på det aktuella allergenet. ASIT är en relativt säker behandling med få biverkningar rapporterade. Enligt vissa studier svarar 50-75 % av katterna på behandlingen men det kan ta upp till ett år innan förbättring märks. Behandlingen är livslång.
Källor
Favrot, C. Feline non-flea induced hypersensitivity dermatitis. Clinical features, diagnosis and treatment. J Fel Med Surg. 2013; 15:778-784.
Bryan, J. and Frank, L. Food allergy in the cat. A diagnosis by elimination. J Fel Med Surg. 2010; 12:861-866.
Buckley, L. Treatment of presumed allergic skin disease in cats. In Practice. 2017; 39:242-254.