
Astma är en av de vanligaste sjukdomarna som ger upphov till hosta hos katt och beräknas drabba ca 1 % av alla katter. Astma innebär att bronkerna (små luftrör) i lungorna överreagerar mot ett ämne, en så kallad allergen, som katten andats in. Detta leder till en inflammation där slemproduktionen i bronkerna ökar samt musklerna runt bronkerna drar ihop sig och därmed minskar bronkernas diameter. Detta orsakar andningssvårigheter av varierande grad.
Katter är ofta unga till medelålders när de utvecklar astma. Sjukdomen är vanligare hos siameser och orientaliska raser.
Symtom
Det vanligaste symtomet på astma är hosta. Det varierar från fall till fall hur mycket hosta katten har. Vissa katter hostar flera gånger varje dag, andra mer sällan. Katten kan även ha snabb andningsfrekvens, väsande andning samt vara trött och motionsintolerant.
Vid allvarliga fall kan katten få episoder av dyspné, dvs andnöd, på grund av att bronkerna kraftigt minskat i storlek. Katten sitter då och andas ansträngt med öppen mun och har snabb andningsfrekvens. Katten kan vid dessa episoder få syrebrist och kollapsa. Kontakta och åk in till veterinär direkt om ni misstänker att er katt har dyspné, detta är ett plågsamt och livshotande tillstånd!
Diagnos
Det kan vara en utmaning att ställa diagnosen astma. Diagnosen ställs vanligen grundad på sjukdomshistoria, klinisk undersökning och röntgen, där man kan utesluta andra orsaker till kattens problem. Det underlättar om du som djurägare tar med en film till veterinären som visar hur katten hostar.
Vissa förändringar på röntgen kan styrka diagnosen astma, men det finns inga röntgenförändringar som är specifika enbart för astma (dvs andra sjukdomar kan ge liknande förändringar). Det är även en relativt stor andel katter med astma som inte har några synliga förändringar på röntgen. Röntgen säger ingenting om hur allvarlig eller långt gången astman är.
Ibland behövs vidare utredning med undersökning av cellprover från lungorna. Cellprover tas med hjälp av så kallad BAL (BronchoAlveolar Lavage), vilket innebär en lungsköljning. För att utföra en BAL sövs katten och detta görs endast när katten är tillräckligt stabil i sin andning. Stor andel eosinofiler (en typ av vita blodkroppar) i provet styrker diagnosen astma. Dock kan även andra sjukdomar, som parasiter i luftvägarna, ge upphov till liknande förändringar och i studier har man även kunnat visa att en del friska katter normalt har en stor andel eosinofiler i sina luftvägar.
BAL är även ett bra hjälpmedel för att utesluta att katten har en lunginflammation.
Behandling
Astma brukar inledningsvis behandlas med kortisontabletter som minskar inflammationen i luftvägarna. Kortisontabletter har dock flera biverkningar, bland annat en ökad risk för diabetes mellitus. Så snart som möjligt försöker man därför i de flesta fall gå över på inhalationbehandling med kortison. Det finns en speciell mask framtagen för detta ändamål som heter Aerokat.
Katten måste tränas gradvis att acceptera masken. Vissa katter tolererar den efter bara någon veckas träning medan andra behöver flera månaders tålmodig träning. Inhalerad kortison når full effekt först efter 2 veckor. Till dess ges kortisontabletter. Efter dessa 2 veckor kan dosen kortisontabletter förhoppningsvis trappas ner. Fördelen med inhalerad kortison är att man kan ge en lägre dos och därmed minskar biverkningsrisken betydligt.
Vid akuta astma-attacker kan behandlingen kompletteras med en bronkodilator, som salbutamol. Denna medicin får muskulaturen i andningsvägarna att slappna av och kommer därmed göra det lättare för katten att andas. Salbutamol verkar snabbt (inom 5-10 minuter) och är verksam i 2-4 timmar. Det finns studier som visar att långtidsanvändning av salbutamol kan förvärra inflammationen i luftvägarna. Detta används därför främst i akuta situationer. Det är dock mycket viktigt att inte stressa sin katt om den har ett akut astmaanfall och blir den stressad av masken ska denna inte användas.
Titta gärna på den här underbara filmen som visar träning med Aerokat:
När man tränar sin katt att ta masken är det viktigt med tålamod och gärna en god portion humor. De flesta katter tar inte masken direkt och många djurägare ger upp för tidigt. Träna korta stunder, lek med katten och belöna ofta med favoritgodiset. Börja med att få katten att acceptera att ha masken framför nosen 2-3s. Öka sedan successivt så katten tolererar masken under 20-30s. När detta fungerar bra koppla samman hela Aerokaten och vänj katten vid att ha hela apparaten framför ansiktet.
När katten lärt sig tolerera Aerokaten är det dags att börja med inhalationerna. Många katter kan reagera på ”puff-ljudet”. Vänj katten vid detta ljud under korta stunder och belöna ofta. Puffa innan masken sätts på om katten inte är helt okej med ljudet. Se till att katten tar 5-6 andetag. Om 2 puffar ges, ge en puff åt gången och vänta 30s innan nästa ges. Tvätta av ansiktet med fuktade servetter efteråt för att minska risken för irritation på huden. Erbjud katten vatten eller mat direkt efteråt.
Tillskott av omega-3 fettsyror kan ha en positiv effekt på katter med astma.
Luftföroreningar och stress kan förvärra tillståndet hos den astmatiska katten. Tänk på att:
- Inte röka inomhus
- Inte använda parfym, hårspray, luftfräschare osv i närheten av katten
- Använda dammfri och parfymfri kattsand
- Dammsuga regelbundet och byta dammsugarfilter med jämna mellanrum
- Se till att det inte finns mögel i hemmet
- Minimera stress hos katten
- Hålla katten normalviktig. Är katten överviktig kan du läsa mer om bantning här
Får den astmatiska katten hjälp i tid och svarar bra på behandlingen är prognosen god. Behandlingen är dock vanligtvis livslång.