Kortison finns både som systemisk behandling (dvs att läkemedlet kommer in i blodet och har effekt på andra ställen i kroppen än där det applicerades, behandling med tabletter är en vanlig form av systemisk behandling) eller topikal behandling (dvs att kortison appliceras direkt på det ställe man vill att den ska verka). Texten nedan gäller systemisk behandling av kortison.
Kortison är en vanlig behandling vid många sjukdomstillstånd hos katt, inklusive allergier, astma och immunologiska sjukdomar. Kortison har flera olika verkningsmekanismer, bl. a. kan det trycka ner det egna immunförsvaret vilket leder till minskad inflammation i kroppen eller i huden.
Vid behandling med kortison trycks kroppens egen produktion av kortisol (kroppseget kortison) ner. Detta innebär att kroppen nästan slutar producera kortisol vid behandling med höga doser kortison. Denna produktion ökar sedan successivt igen när dosen kortison trappas ner. Om kortisonbehandlingen istället för att trappas ner avslutas tvärt hinner kroppen inte med att producera mer kortisol. Kattens kropp drabbas då av kortisolbrist och katten kan bli mycket dålig. Se därför alltid till att noga följa din veterinärs anvisningar vid kortisonbehandling.
Katter tål generellt kortison mycket bättre än människor och hundar. Dock kan behandling med kortison, framför allt vid högre doser (1-2mg/kg och över), ge biverkningar. Relativt vanlig biverkning inkluderar trötthet. En del katter kan även få ökad hunger och törst (vilket är symtom som är mycket vanliga hos hundar), men ökad törst kan även vara symtom på att katten utvecklat diabetes. Ett fåtal katter som får kortison utvecklar diabetes mellitus där främsta symtomet är ökad törst. Kontakta din veterinär direkt om du misstänker att din katt kan ha utvecklat diabetes. Diagnosen kan ofta ställas med hjälp av blodprover (glukos och fruktosamin).
Långtidsbehandling med kortison kan ge upphov skörare hud samt omfördelning av fett och muskler. Då katter som står på kortison har nedsatt immunförsvar har de lättare för att utveckla infektioner, t. ex. i urinvägarna.
Vid långtidsbehandling med kortison är det rekommenderat att trappa ner dosen till lägsta effektiva dos. Detta minskar risken för biverkningar. Vid vissa sjukdomstillstånd, som t. ex. allergier, är det möjligt att kombinera kortisonbehandlingen med andra läkemedel och man kan på så sätt ytterligare minska dosen.
Kortison ska generellt inte ges samtidigt som NSAIDs. Det är heller inte rekommenderat att använda till katter med allvarlig hjärtsjukdom eller diabetes mellitus (men risk-nytta bedömning görs i samråd med veterinär i varje enskilt fall).
Källor
Favrot, C. Feline non-flea induced hypersensitivity dermatitis. Clinical features, diagnosis and treatment. J Fel Med Surg. 2013; 15:778-784.
Buckley, L. Treatment of presumed allergic skin disease in cats. In Practice. 2017; 39:242-254.