Diabetes Mellitus

Diabetes Mellitus är en sjukdom som vi ser allt oftare hos våra katter, det beräknas att nästan 1 av 200 katter är drabbade. Diabetes hos katt liknar människans typ II diabetes och orsakas av brist på insulin och/eller en insulinresistens i kroppens celler, vilket i sin tur orsakar höga nivåer av glukos (socker) i blodet.

Insulin produceras i bukspottkörteln/pancreas, vilket är ett organ som ligger i nära anslutning till tolvfingertarmen/duodenum. Bukspottkörteln består av en exokrin del som utsöndrar bland annat enzymer till tolvfingertarmen för att hjälpa till att bryta ner maten. Bukspottkörteln består även av en endokrin del som utsöndrar hormoner till blodet. De viktigaste hormonerna är insulin (som produceras från betaceller) och glucagon (som produceras från alfa-celler).

När blodsockret stiger produceras mer insulin som hjälper sockret att tas upp av kroppens celler. På detta sätt återgår blodsockerhalten till det normala. När sockerhalten däremot sjunker under normala nivåer utsöndras istället glucagon som frisätter socker från framför allt levern och blodsockret kan då öka.

Om för lite insulin produceras eller om kroppens celler inte svarar på insulinets påverkan (=insulinresistens) kommer sockerhalten i blodet att öka. Kroppens celler kommer ha för lite socker att använda till energi och därför kommer andra källor till energi utnyttjas, t ex nedbrytning av fett. Eftersom för lite energi kommer in i cellerna är katten konstant hungrig. Då fett och protein används som energikällor istället för socker går katten trots detta ner i vikt.

Riskfaktorer och orsaker till diabetes

Övervikt och fetma ökar risken för att utveckla diabetes 3.9 gånger jämfört med en normalviktig katt. Fettvävnad producerar proinflammatoriska faktorer som ökar insulinresistensen hos kroppens celler.

Även inaktiv livsstil och att vara innekatt har identifierats som riskfaktorer för utveckling av diabetes.

Ärftliga faktorer kan påverka. I studier från Australien och Storbritannien har man t. ex. sett att Burmor löper högre risk att utveckla diabetes. 70% av katter som drabbas av diabetes är hankatter.

Diabetes kan även utvecklas vid behandling med olika läkemedel, t. ex. kortison.

Det finns sannolikt ett samband mellan kronisk pancreatit/bukspottkörtelinflammation hos katt och diabetes men det är svårt att fastställa i vilken utsträckning. Till exempel så har studier visat på förändringar av bukspottkörteln som överensstämmer med pancreatit hos 51% av katterna med diabetes, men liknande förändringar sågs även hos 45% av katter utan diabetes. I en annan studie hade 44% av katterna med diabetes förhöjda nivåer av fPLI, vilket kan tyda på pancreatit, men kroppsvikt, symtom och blodglukos skiljde sig inte mellan dessa katter och de som hade normala nivåer av fPLI.

Högt socker i sig kommer även detta förvärra diabetesen p.g.a. så kallad ”glukos-toxicitet”. Glukoset i blodet trycker ner funktionen av betacellerna i bukspottkörteln vilket leder till att mindre insulin blir producerat. Det reglerar även ner transportsystemen för glukos i kroppens celler vilket förvärrar insulinresistensen. Ju högre nivåer glukos desto större negativ effekt. Får den här toxiciteten pågå tillräckligt länge kommer cellerna i bukspottkörteln bli så skadade att de inte kan återhämta sig även om effektiv behandling sätts in. På grund av detta är det viktigt att påbörja insulinbehandling av katter med diabetes så snart som möjligt.

Nyare studier visar att 20-25 % av katter med diabetes har en tumör i hypofysen (i hjärnan) som ger upphov till en sjukdom som kallas hypersomatotropism (HS; eller akromegali). Denna tumör producerar tillväxthormoner som orsakar insulinresistens i kroppens celler och kan därmed vara orsaken till att katten utvecklar diabetes. Tillväxthormonet leder även till ökad produktion av insulin like growth factor-1 (IGF-1) från levern, vilket i sin tur orsakar tillväxt av olika kroppsdelar och organ hos katten. Det är t. ex. vanligt att katten får större tassar, bredare huvud, förstorad lever och en förtjockning av hjärtmuskulaturen (observera att inte alla katter får detta). Diabetes hos katter med HS är ofta svårkontrollerad och remission (dvs att katten inte längre behöver insulin) är ovanligt. Dessa katter behöver ofta höga doser insulin. Diagnos ställs genom att kontrollera IGF-1 nivån i blodet, ligger denna över 1000 ng/ml är det 95 % säkert att katten har HS. IGF-1 nivån kan kontrolleras först efter 1 månad på insulinbehandling då brist på insulin sänker nivåerna och gör sjukdomen mer svårdiagnosticerad. Man kan även göra en CT eller MR av kattens hjärna. Hos katter med HS är hypofysen ofta förstorad till följd av tumören.

Behandling av HS är än så länge svårt och kostsamt. Många väljer att inte behandla tumören utan bara behandla diabetesen. De alternativ som i nuläget finns för behandling av tumören i hypofysen är strålning, kirurgi samt medicinsk behandling. Om din katt har fått diagnosen akromegali diskutera med din veterinär om vad som är lämpligast behandling i just din katts fall.

Symtom

Vanliga symtom på diabetes är ökad urinering och törst. Detta beror på en ökad sockerhalt i urinen som drar med sig mer vätska. Katten kissar alltså mer och behöver därmed dricka mycket för att kompensera. Man får därför aldrig begränsa vattnet till en diabetessjuk katt, då löper den stor risk att bli uttorkad!

Det är även vanligt med viktnedgång, trots en ibland ökad aptit. Detta beror på att kattens fett- och muskelreserver används som bränsle istället för socker.

Har sjukdomen gått långt brukar man se att pälskvaliteten är sämre och katten kan bli svag/vinglig. Katter kan även få diabetisk neuropati pga en påverkan på perifera nervceller, detta ses vanligen genom att katten börjar gå på hasorna med bakbenen.

Om sockret är högt under en längre tid kan katten bli akut dålig. Detta tillstånd kallas diabetisk ketoacidos och beror på de ketonkroppar som bildas vid metabolisering (nedbrytning) av fett. Ketonkropparna i sin tur leder till en acidos, dvs att kattens pH sjunker och blodet blir surt. Dessa katter blir snabbt uttorkade, får rubbningar i saltbalansen samt nedsatt allmäntillstånd. Symtom som kräkningar, diarré och en ovilja att äta/dricka är vanliga. Dessa katter behöver snabb och intensiv veterinärvård. Ofta behöver dessa katter ligga inlagda under flera dagar. Det är vanligt att katter som drabbas av diabetisk ketoacidos endast visat milda symtom på diabetes och inte står under behandling. Katter som drabbats av ketoacidos har samma chans att gå i remission från sin diabetes jämfört med katter som inte fått ketoacidos.

Diagnos

Diagnos ställs med hjälp av blodprov där man mäter blodsockret. Är sockret förhöjt går man vidare och mäter även fruktosamin som speglar hur sockerhalten legat i blodet de senaste 1-3 veckorna. Har katten kliniska symtom på diabetes och ligger högt i fruktosamin är det mycket sannolikt att katten har diabetes. Det är viktigt att komplettera utredningen med ett fruktosamintest då sockret kan stiga kraftigt hos katter vid stress, vilket kan utlösas av ett veterinärbesök. Fruktosamin påverkas inte av kortvarig stress.

Behandling

Det är jätteviktigt att katter som utvecklar diabetes får snabb behandling – sök därför veterinär direkt om din katt uppvisar symtom på diabetes! Tidig behandling:

• Ökar chansen att katten går i remission
• Minskar risken att katten utvecklar en diabetisk ketoacidos
• Minskar glukosets negativa effekt på betacellerna och insulinresistensen

Vid tidig upptäckt och behandling av diabetes går ca 50 % av katterna i remission, oftast inom 3 månader. Detta innebär att katten inte längre behöver behandlas med insulin (man kan säga att katten gått i remission när den varit symtomfri utan insulin i minst 4 veckor). Oftast kvarstår dock skador på bukspottkörteln och katten ska inte betraktas som frisk. Det är jätteviktigt att dessa katter hålls normalviktiga, har en bra aktivitetsnivå, äter kolhydratsfattig kost samt att man undviker infektioner (t. ex. håller en god munstatus) och kortisonbehandling. Ca 1/3 av katter som går i remission får tyvärr återfall.

Insulin

Behandlingen av diabetes kan vara krävande. Katten behöver insulininjektioner 2 gånger dagligen (var 12e timme) och mätning av blodsockret med jämna mellanrum. Många katter behöver dessutom byta foder och gå ner i vikt.

I nuläget finns flera olika insulintyper på marknaden och olika veterinärer har olika preferenser. Vid behandling med alla typer av insulin är det viktigt att tänka på att:

• Se till att du är säker på hur insulinet ska ges och vad dosen är innan du börjar behandla din katt. Din veterinärklinik ska hjälpa dig med detta. Du kan även se på icatcare’s video om hur man ger insulininjektioner här.
• Insulinet ska vanligtvis ges 2 gånger dagligen med 12 timmars mellanrum. Eventuella dosjusteringar eller förändringar i dosintervall sker i samråd med veterinär. Ändra inte dosen på egen hand!
• Insulinet kan ges i samband med mat för att förebygga lågt blodsocker efter insulingiva. Ge katten mat precis innan insulingiva. Det går även bra att ge insulinet medan katten äter.
• Om sockret ligger lågt innan insulingiva kan dosen behöva justeras eller inte ges alls. Diskutera detta med din veterinär.
• Växla mellan att ge insulininjektionerna på höger och vänster sida. Att alltid ge insulinet på samma plats kan ge upphov till inflammation i vävnaden under huden vilket kan minska insulinets upptag och effekt. Kom ihåg exempel: Ge morgongiva på höger sida och kvällsgivan på vänster sida (solen går upp i öster och ner i väster). Börja ge längre fram på halsen på måndag och jobba dig bakåt under veckan.
• De flesta insulinsorter ska förvaras i kylen, kolla med din veterinär om detta gäller för det insulin som du använder.
• Insulin är ljuskänslig och bör förvaras i sin ytterförpackning.
• Vänd flaskan innan insulinet dras upp så innehållet blandas ordentligt.
• Om du inte är säker på om insulinet injicerades ordentligt ge aldrig en ny dos. Det är bättre att missa en giva än att ge för mycket insulin!

Senvelgo

Senvelgo (Velagliflozin) är en relativt ny behandling mot diabetes som kommer till svenska marknaden våren 2024. Detta är en flytande medicin som ges i munnen på katten (oral administrering) 1 gång per dag och kan vara lämpligt för katter som har diabetes typ 2 och fortfarande kan producera insulin på egen hand (vilket inkluderar de flesta katter som har en spontant utvecklad diabetes). Katter som man tror inte har en egen insulinproduktion eller som har fått diabetes utlöst av en kortisonbehandling är inte rekommenderade att behandlas med Senvelgo.

Senvelgo verkar genom att binda till och blockera SGLT2 (natrium-glukos-cotransportör 2) i njurarna. SGLT 2 ser till att ca 90% av allt glukos som filtreras ut genom njurarna återresorberas till kroppen, blockeras dessa utsöndras istället glukoset i urinen och blodsockernivåerna sänks. Då ca 10% av allt glukos fortfarande resorberas från njurarna är det väldigt låg risk att katten drabbas av hypoglykemi (för låga blodsockernivåer). Den lägre blodsockerhalten leder till att beta-cellerna i bukspottkörteln inte blir överansträngda och inte heller utsätts för den toxiska effekt som höga blodsockernivåer har på dessa. Det finns därför möjlighet att även katter som behandlas med Senvelgo går i remission.

Biverkningar på Senvelgo uppges vara ovanligt, den mest allvarliga följden av behandlingen är utveckling av diabetisk ketoacidos (sker mest sannolikt under de första 2 veckorna) där katten kan bli mycket dålig. Detta är främst en risk om man behandlar en katt som inte har någon egen insulinproduktion. Det finns även enstaka rapporter om övergående lös avföring, ökad törst och urinering samt kräkningar.

Blodsockernivåerna brukar normaliseras efter 7 dagars behandling och då det är låg risk för hypoglykemi behöver man inte göra glukoskurvor (se nedan). Det finns säkerhetsstudier på upp till 5x rekommenderad dos under 6 månaders tid.

Övrigt

Notera att tabletter som kan ges till människor för behandling av diabetes har tveksam effekt på katter och rekommenderas inte att ge istället för insulininjektioner. Dessa tabletter verkar genom att öka utsöndringen av insulin från fungerande betaceller och riskerar därmed att orsaka uttröttning av betacellerna samt snabbare förlust av betaceller.

Övriga åtgärder man bör vidta för att minska behovet av insulin och öka chansen att katten går i remission:

• Ge blötmat med lågt kolhydratinnehåll. Mjau blötmat är ett bra alternativ. Kolhydratsinnehåll <12% av metaboliserbar energi rekommenderas.
• Banta överviktiga katter, läs mer om detta här.
• Öka kattens motion, läs mer om detta här.
• Be din veterinär leta efter och behandla komplicerande faktorer. T ex inflammation i munnen, urinvägsinfektion och inflammation i bukspottkörteln kan öka insulinresistensen i kroppen.

För noga dagbok över hur mycket insulin du ger din katt, hur mycket katten äter och dricker, hur mycket katten väger och hur den mår. Ta gärna hjälp av den kostnadsfria appen RVC Pet Diabetes App!

Monitorera glukos samt glukoskurvor

Att mäta blodsocker är viktigt för att monitorera kattens svar på insulinbehandling samt för att kunna avgöra om dosen bör justeras. Blodprov tas vanligen enklast från kattens öron eller från tassar. Det är mycket olika hur väl olika katter tolererar blodprovstagningen och det varierar även stort hur enkelt det är att få ut tillräcklig med blod vid provtagningen.

Blodsockret mäts med en blodsockermätare, t. ex. AlphaTRAK. Det finns även kontinuerliga blodsockermätare för människor som man kan sätta fast (vanligen i nacken). Dessa mäter blodsockret under 2 veckor och är ett bra alternativ till de katter som är svåra att sticka eller där man vill ha täta sockermätningar.

Titta på filmen från icatcare om hur man enklast tar blodprov från kattens öra här.

Hypoglykemi

Hypoglykemi eller lågt blodsocker är ett allvarligt tillstånd. Förebygg detta genom att se till att katten äter i samband med insulingiva och mät blodsockret innan insulingiva med jämna mellanrum, vanligen två gånger per vecka (hos katter där blodsockret varierar mycket kan det vara bra att mäta innan varje giva). Ligger blodsockret lägre än normalt kan dosen behöva justeras. Ge inget insulin och kontakta din veterinär om du är osäker!

Symtom på hypoglykemi inkluderar svaghet, oro, vinglighet, darrighet, katten blir mindre kontaktbar, kramper och medvetslöshet. Om detta sker ge din katt druvsocker, ca 1 tablett till en katt på 5kg. Har du inte druvsocker hemma massera in honung på insidan av läppen. Se till att katten äter vanlig mat inom en halvtimme. Om din katt uppvisar tecken på hypoglykemi kontakta alltid veterinär direkt!

Källor (urval)

ISFM Consensus Guidelines on the Practical Management of Diabetes Mellitus in Cats