Felin kronisk gingivostomatit (FCGS) innebär en inflammation i tandköttet samt i annan slemhinna i munnen. Har katten enbart inflammation i tandköttet som ligger i direkt anslutning till tänderna kallas detta tillstånd endast för gingivit, oavsett hur allvarligt det är.
FCGS uppkommer ofta p.g.a. att katten har ett överaktivt immunförsvar som reagerar på plack på kattens tänder. Orsaken till att immunförsvaret överreagerar går inte alltid att hitta, men det är vanligt att dessa katter är infekterade med felint calicivirus. Felint calicivirus är en del av kattsnuvekomplexet och du kan läsa mer om detta här.
Det är vanligt att katter med FIV (feline immunodeficiency virus, liknande människans HIV) har gingivostomatit (40-60 %). Lyckligvis är FIV ovanligt hos katter i Sverige och därför har de allra flesta svenska katter med FCGS inte FIV. I internationella studier har man dock sett att ca 15 % av katter med FCGS har FIV.
Det är även möjligt att det finns genetiska faktorer som spelar in och FCGS och gingivit kan vara vanligare hos vissa raser, t. ex. Maine Coon (egen erfarenhet, ej baserat på studier).
FCGS har en rapporterad prevalens (förekomst) på 0.7 % och är vanligare hos katter som lever i hushåll med andra katter.
Symtom
FCGS är en mycket smärtsam sjukdom. Den leder ofta till sämre aptit, ökad salivering, viktminskning, sämre pälskvalitet, aggression och depression. Dessa katter brukar lukta mycket illa ur munnen. Tandköttet är rött med lättblödande slemhinna, i allvarliga fall kan det likna rå köttfärs. Ofta har katten symmetriska förändringar, dvs förändringarna ser likadana ut på båda sidor av munnen.
Katter som endast har gingivit har varierande grad av tandköttsinflammation, från mycket lindrig inflammation till kraftig. Dessa katter är ofta symtomfria, med undantag för mycket allvarliga inflammationer. Här är det viktigt att komma ihåg att symtomfrihet inte är detsamma som att katten är smärtfri. Katter är mästare på att dölja smärta för sin omgivning och det måste ofta göra rejält ont innan katten visar tydliga tecken på att vara smärtpåverkad.
Behandling
Alla katter med FCGS bör undergå PTR (professionell tandrengöring) samt en dentalröntgen i narkos. Därifrån tas beslut om vilka tänder som behöver extraheras/opereras ut. Det vanligaste vid FCGS är att samtliga premolarer och molarer (dvs samtliga kindtänder) behöver opereras ut som minst. Hos vissa katter behöver man även operera ut canintänderna/hörntänderna samt framtänderna.
Genom att operera bort tänderna tar man bort placket som immunförsvaret reagerar på. Vid dessa extraktioner är det viktigt att operera bort hela tandrötterna eftersom immunförsvaret även kan fortsätta reagera på dessa om de lämnas. Vid FCGS vill man operera bort tänderna tidigt i sjukdomskedet då detta minskar risken att katten får kroniska problem som kvarstår efter tandextraktionerna. Enligt studier blir 70-80 % av katterna betydligt bättre eller helt bra efter extraktioner. 20-30 % svarar dåligt eller inte alls på behandlingen. Har man börjat med att endast operera ut premolarer och molarer och katten inte svarat på denna behandling, kan man gå vidare med att operera ut resterande tänder i munnen.
I väntan på tandbehandling behöver katter med FCGS smärtlindring, ofta sätts de på ett NSAID-preparat. Man kan även använda opioider (vanligen buprenorfin) eller gabapentin.
Tandextraktioner är den rekommenderade behandlingen i majoriteten av fallen med FCGS. I lindrigare fall eller om inflammationen kvarstår trots tandextraktioner kan man dock prova medicinsk behandling. Målet med den medicinska behandlingen är att trycka ner kroppens immunförsvar och därigenom minska inflammationen i munnen.
Medicinsk behandling av FCGS:
- Rekombinerat felint interferon omega: interferoner är en typ av protein som påverkar virusets förmåga att föröka sig. Både oral behandling och subkutana injektioner är effektiva för en del katter.
- Behandling med ciclosporiner har visat sig vara effektivt vid behandling av 4/8 katter som ej genomgått tandextraktioner i en studie. Det var även effektivt hos 7/9 katter som redan genomgått tandextraktioner i en annan studie. Symtomen återkommer ofta efter avslutad behandling.
- Kortison är effektivt på vissa katter med FCGS, men symtomen brukar återkomma om man avslutar behandlingen.
- Behandling med mesenkymala stamceller verkar lovande men fler studier behövs.
Antibiotika har begränsad effekt och de flesta som svarar på behandlingen får återfall efter avslutad kur. Antibiotika rekommenderas inte som behandling av FCGS.
I vissa fall vill man ta biopsier/vävnadsprover från den inflammerade vävnaden och skicka dessa på analys. Eosinofila granulomkomplex kan ha liknande utseende och behöver ofta kortisonbehandling eller annan immunsupprimerande behandling för att bli bra. Ibland vill man även utesluta tumörer som orsak till inflammationen, detta är framför allt aktuellt då förändringarna inte är helt symmetriska.
I de fall där inflammationen är så pass lindrig att man bedömer att tänder inte behöver opereras ut samt i de fall där inte alla tänder opererats ut är tandborstning en viktig del av behandlingen. Tandborstningen är viktig för att få bort placket som bildas på tänderna (och i förlängningen även motverka tandsten) och därigenom minska den inflammatoriska reaktionen på plack. Tänderna bör borstas 1-2ggr/dag och det är bra att använda enzymtandkräm för djur för att ytterligare minska bildningen av plack. Tandkräm för människor innehållande fluor ska inte användas då detta är giftigt för djur.
Källor
An update on feline chronic gingivostomatitis av D: B. Lee, F. J. M. Verstaete och B. Arzi (2020)
Prevalence of feline chronic gingivo-stomatitis in first opinion veterinary practice av K. AE Healey med flera (2007)