Förstoppning definieras som avsaknad eller minskning av avföringssfrekvens och är relativt vanligt hos katt. Förstoppning sker i colon (tjocktarmen), vilket utgör den sista delen av tarmen. Colon hos katt har en medellängd på ca 30cm och består av en del som går framåt (colon ascendens), en tvärgående del precis bakom magsäcken (colon transversus) samt en del som går bakåt (colon descendens). Colon descendens går den allra sista biten över i rektum. Förstoppning brukar först ske i colon descendens och bygger därefter på sig till de andra delarna ju mer allvarlig förstoppningen blir.
Colon har 2 huvudsakliga funktioner:
- Absorption av vatten och elektrolyter/salter i den första delen av colon
- Förvaring och periodvis elimination av avföring från den sista delen av colon
Det normala är att det tar ungefär 12-24 timmar för mat att passera genom hela magtarmkanalen.
Orsaker till förstoppning
Det finns många olika orsaker till att en katt blir drabbad av förstoppning och det är inte alltid man hittar den underliggande orsaken. Faktorer som man vet ökar risken för förstoppning inkluderar:
- Övervikt
- Inaktivitet
- Lågfiberdiet
- Högre ålder
- Kronisk njursjukdom
- Historik av episoder med förstoppning
Möjliga underliggande orsaker:
- Uttorkning: t. ex. till följd av för lågt intag av vätska eller ökade förluster (som vid en kronisk njursjukdom)
- Dålig motilitet (rörelseförmåga) i tarmen: kan förekomma till följd av för låga kaliumnivåer i blodet eller nervskada. Kan ev även förekomma till följd av övervikt.
- Något som stoppar upp utanför tarmen: t. ex. en tumör som trycker på tjocktarmen eller en skada på bäckenet till följd av ett trauma.
- Något som stoppar upp i tarmen: katten har ätit mycket päls eller gräs som tvinnar ihop sig och orsakar stopp. Något som är vanligare på hund är benförstoppning om hunden ätit mycket märgben eller liknande och detta sedan packat sig i tjocktarmen.
- Katten väljer att inte bajsa: detta kan bero på att katten får ont när den bajsar (till exempel pga underliggande artros), att den är stressad eller att sanden i kattlådan bytts till något katten inte tycker om (eller att den helt enkelt är smutsig).
- Biverkning av mediciner inklusive vissa kramplösande mediciner, kalciumkanalsblockare, diuretika, järntillskott, opioider och aluminium fosfatbindare
- Foderbyte
- Idiopatiskt, vilket innebär att en underliggande orsak inte går att hitta
Symtom
- Smärta när katten försöker bajsa
- Försöker bajsa utan att något/endast lite torr avföring kommer. Ibland kommer det dock diarréliknande vätska och det är då lätt att tro att katten har diarré istället för förstoppning. Denna vätska bildas då tarmen blir irriterad av förstoppningen.
- Kräkningar
- Dålig aptit
- Trötthet
- Generell buksmärta
- Symtom relaterade till ev underliggande orsak
Om förstoppningen är mer kronisk, dvs pågår under en längre tid kan katten även gå ner i vikt.
Diagnos och utredning
Diagnos kan ofta ställas genom att känna på kattens buk. Det är dock ofta bra att komplettera undersökningen med en röntgen av buken för att kunna bedöma hur förstoppad katten är och om man kan se någon uppenbar underliggande orsak till förstoppningen.
Andra utredningar kan inkludera: Blodprover, urinprov och ultraljud (kan dock vara svårt att se så mycket innan förstoppningen är löst då ultraljudsvågorna inte kan gå igenom avföring).
Behandling
De flesta katter med förstoppning skrivs in för dropp så man säkerställer att katten är ordentligt uppvätskad. Uttorkade katter måste först vätskas upp innan man kan behandla med till exempel lavemang eller olika medicineringar.
I allvarliga fall där man inte tror att katten kommer kunna få ut avföringen på egen hand kan man göra ett lavemang i narkos, ibland behövs upprepade lavemang.
Möjliga behandlingar hemma vid behandling av lättare förstoppning/kronisk förstoppning efter samråd med behandlande veterinär:
- Behandling av den underliggande orsaken.
- Ökat vätskeintag, t. ex. genom att bara ge katten blötmat. Läs artikeln om hur du ökar din katts vätskeintag här.
- Se till att katten är nöjd med sin låda/sina lådor, läs mer här.
- Rätt kost – diskutera med din veterinär vilket som är bästa alternativet för din katt. Generellt är blötmat och högfiberdiet bra för de flesta katter som har lätt att få förstoppning. Fibrer ökar produktionen av korta fettkedjor vilket stimulerar muskelkontraktioner i colon. Det finns speciella högfiberdieter (t. ex. Royal Canin Fiber Response) eller så kan man lägga till psylliumhusk 1-2tsk 2ggr/dag) till den vanliga maten. Dosen går att öka successivt tills avföringen får önskad konsistens. Vid överdosering blir avföringen degig, minska i så fall dosen. Vid megacolon (se nedan) ska man dock inte ge en fiberdiet.
- Laktulos: Verkar genom att dra vätska till tarmen och därigenom öka vätskeinnehållet i avföringen. Katten måste vara väl hydrerad/inte uttorkad när laktulos ges.
- Paraffinolja: Verkar genom att smörja tarmen då paraffinolja (till skillnad från många andra oljor) inte tas upp i tarmen. Paraffinolja måste blandas med mat. Då det inte har någon smak riskerar katten att asprirera ner det i lungorna om det ges direkt i munnen, detta orsakar allvarlig sjukdom och kan till och med leda till döden. Ska inte användas under en längre period.
- Cisaprid är ett receptbelagt läkemedel (licenspreparat så kan vara svårt att få tag på och alla veterinärer har inte sökt licens för detta) som verkar genom att öka motiliteten i tjocktarmen. Detta läkemedel har bra effekt (enligt egen erfarenhet) på många (men inte alla) katter med kroniska förstoppningsproblem.
- Smärtlindring om det gör ont att bajsa alternativt om smärta är orsaken till förstoppningen (till exempel om katten har artros).
Megacolon

En extrem förstoppning kan orsaka något som kallas megacolon. Detta är ett tillstånd som man absolut vill undvika då katter som utvecklat megacolon kommer vara mycket svårare att behandla. Megacolon innebär att tjocktarmen har blivit så uttänjd att den inte kan återfå sin normala form och motilitet.
Diagnosen megacolon ställs med hjälp av röntgen. Tjocktarmens diameter jämförs med den 5e ländkotans (L5) längd:
- Normalt om tjocktarmens diameter är <1.3 jämfört med L5s längd
- Megacolon definieras som att tjocktarmens diameter är >1.5 jämfört med L5s längd

Megacolon kan även uppkomma idiopatiskt (utan känd orsak) och kan då i sig vara orsak till förstoppningen.
Vissa katter med megacolon går att behandla medicinskt, detta är i så fall en livslång behandling. Behandlingen går ut på att göra avföringen så mjuk som möjligt, till exempel genom att ge mjukmat och laktulos.
Fungerar inte medicinsk behandling är operation ett alternativ. Då opereras tjocktarmen bort (subtotal colektomi där övergången mellan tunn- och tjocktarm sparas). I litteraturen beskrivs att katter som genomgår denna operation får diarré efter operationen men att många sedan kan återhämta sig helt och leva ett liv med god livskvalitet. En del katter får dock bestående diarré efter operationen.
Källor
https://icatcare.org/advice/constipation-in-the-cat/
Treating constipation in cats (2023) by J. A. Lidbury, published in Veterinary Focus
Managing Constipation and Megacolon in Cats by Susan Little (Valentine Charlton Feline Conference)
Retrospective evaluation of risk factors and treatment outcome predictors in cats presenting to the emergency room for constipation (2020) by S. E. Benjamin and K. J. Drobatz.