Giardia intestinalis är en encellig parasit som kan orsaka mycket problem hos kattuppfödare samt hos kattmammor med ungar.
Giardia kan smitta och orsaka sjukdom hos människor.
Smittvägar
Giardia är en så kallad fekal-oral smitta vilket innebär att den smittar via avföringen.
Giardiaparasiterna lever på tarmslemhinnan där de bildar smittsamma och mycket tåliga cystor som utsöndras med kattens avföring. Dessa cystor är resistenta mot de flesta desinfektionsmedel och sprids lätt i vatten och mat. Det krävs bara små mängder cystor för att orsaka infektion. Giardia kan vara mycket svår att bli av med då katten kan återinfekteras från cystorna i miljön.
Det är främst yngre katter (<1års ålder) som drabbas då de inte har ett fullt utvecklat immunförsvar, men vid kraftiga infektioner kan även fullvuxna och äldre katter drabbas.
Giardia finns i flera varianter där varje variant har en specifik djurart som de huvudsakligen orsakar sjukdom hos, även om de också kan smitta andra arter. Variant A & B smittar främst människor medan typ F främst smittar katter.
Symtom
Giardiaparasiten orsakar skada på tarmcellerna i sista delen av tunntarmen, vilket ger upphov till inflammation och malabsorption av näringsämnen.
Symtom visar sig framför allt i form av diarré som kan komma och gå samt avmagring. Parasiten kan orsaka diarré i samband med stress, omgivningsförändringar eller andra sjukdomar. Utbrott är vanligare i hushåll med flera katter.
Diagnos och behandling
Giardia kan hittas vid direkt undersökning av ett färskt avföringsprov i mikroskop. Då Giardia inte utsöndras hela tiden är dock känsligheten större om man samlar avföringsprover under 3 på varandra följande dagar. Man kan då ställa diagnosen med hjälp av ELISA (högst känslighet) eller PCR. Det förekommer att Giardia inte kan hittas vid provtagning trots att det är detta som orsakar kattens problem.
Giardia förekommer både hos friska och sjuka katter i ungefär samma utsträckning. Detta innebär att om katten har diarré behöver den inte nödvändigtvis bero på Giardia.
Giardia behandlas främst med substansen fenbendazol (Axilur vet.) 50 mg/kg dagligen i 5-7 dagar. Behandlingen är oftast effektiv, men reinfektion från miljön är mycket vanlig om inte noggrann sanering utförts. Därför är det ofta flera behandlingar och saneringar kan behövas innan Giardiainfektionen är bekämpad. Cystorna är dessutom resistenta mot flera vanliga desinfektions- och rengöringsmedel.
Rekommendationen är att sjuka djur ska isoleras från friska samt att alla djur i hemmet behandlas med Axilur vet. De sjuka katterna ska även schamponeras första och sista dagen av varje behandling för att tvätta bort cystor från pälsen. Är katterna symtomfria efter en behandling är det inte alltid nödvändigt att ta nya prover. Vi vet att många friska katter är bärare av parasiten och deras roll i smittspridningen är i nuläget oklar. Dagens analyser är mycket känsliga och ger även utslag på mycket små mängder parasiter. Vill man ta nytt prov efter sanering och behandling kan detta göras 14 dagar efter avslutad behandling.
Parasiten överlever inte frysning så eventuella rastgårdar kan lämnas till efter nästa vinter.
Nedan följer saneringsråd från Sveriges Veterinärmedicinska Anstalts (SVA) hemsida.
Exempel på åtgärder vid sanering
- Behandling + schamponering av de aktuella djuren.
- Rengör ytor noggrant så att alla rester av avföring avlägsnas. Låt torka.
- Tvätta textilier, till exempel liggunderlag och filtar i tvättmaskin (minst 60°C) och låt torka ordentligt.
- Diska mat- och vattenskålar i diskmaskin, låt torka.
- Avlägsna avföring så ofta det är möjligt.
- Ångtvätt (100 °C i en minut) med efterföljande noggrann torkning kan avdöda cystorna. Golvvärme och bastu kan användas för att torka sådant som inte kan tvättas i maskin.
- Rengjorda torra ytor kan desinficeras med klorin.
Mer information finns på http://www.sva.se/djurhalsa/katt/rekommendationer-parasitorsakade-diarreer-katt
Källor
www.sva.se