
Hur katten mår i sin miljö har stor inverkan på kattens fysiska hälsa, emotionella hälsa och dess beteende. Genom att optimera kattens miljö är det möjligt att man:
- kan minska oönskade beteenden
- kan minska risken för sjukdom
- lättare kan upptäcka sjukdom i tidigt stadie
- får lättare att hantera katten, till exempel vid medicinering
- får ett starkare band mellan katt och ägare
- får färre konflikter i hushåll med flera katter
- får en gladare katt!
Ofta brukar man inte tänka på hur kattens miljö ser ut och vad man kan göra för att förbättra den förrän katten visar tecken på att något är fel – till exempel kissar/bajsar utanför lådan, får stressblåsa eller börjar bitas. När katten väl börjar visa symtom kan det ta längre tid och kräva mer ansträngning att komma till rätta med grundproblemet jämfört med om man istället försöker förebygga att problem uppkommer från första början. Dessutom innebär stressen och det den för med sig ett lidande för både katt och djurägare och ofta behövs flera veterinärbesök för att utreda underliggande orsak och behandla akuta symtom.
För att förstå på vilket sätt miljön ska optimeras behöver man först förstå kattens grundläggande behov – och dessa skiljer sig mycket från både människors och hundars behov!
Jaktinstinkt

Historiskt sett så är katters överlevnad beroende av att jaga och fånga små bytesdjur och dessa instinkter lever kvar lika starkt idag, även hos våra innekatter. Katter jagar ensamma och äter 10-20 bytesdjur om dagen – det är alltså naturligt för katten att äta många små mål per dag. Av alla jakter är bara ca hälften lyckosamma så katten spenderar mycket tid om dagen åt att jaga.
Då katter även är bytesdjur är det viktigt för dem att kunna jaga på ett sätt där de även är säkra för rovdjur. Katter föredrar därför att jaga i sitt eget revir där de känner till omgivningarna och möjliga gömställen, det ger en känsla av kontroll över situationen. Detta bidrar till att många katter blir rädda när de av olika anledningar flyttas från sitt revir, till exempel vid veterinärbesök eller för att följa med djurägarna på resa.
Vid upplevda hot (som att tas till en ny plats eller om en främmande katt kommer in på deras revir) svarar de flesta katter genom att försöka undvika hotet, ofta genom att gömma sig. Katter jagar ensamma och är själva ansvariga för att få tag på sin mat, blir katten skadad kan detta innebära att den inte klarar av att jaga och därmed riskerar att dö av svält. Generellt föredrar katter därför att gömma sig framför att slåss mot hotet.
Ett annat sätt att skydda sig mot faror är att inte visa svaghet, sjukdom eller smärta. Detta gör att det kan vara mycket svårt för oss människor att upptäcka när en katt börjar bli sjuk, vilket kan förlänga tiden tills katten får vård. Det till exempel vanligt att katter med smärta från munnen p.g.a. tandsjukdomar som TR, stomatit eller tandlossning inte visar några uppenbara symtom utan äter på som vanligt.
Sociala strukturer
Det naturliga för katter är att leva antingen ensamma eller i små grupper där individerna är släkt, dessa grupper består oftast av honkatter som hjälper varandra med de kattungar som föds. När katter lever i grupp är det viktigt att det finns tillräckligt med resurser (framför allt mat) tillgängligt för alla katter. Upplever katterna att det blir konkurrens om viktiga resurser blir det lätt spänningar och konflikter i gruppen.
Katter kan dock trivas bra ihop även om de inte är släkt, även om det tyvärr är relativt vanligt med konflikter mellan katter i flerkattshushåll.

Tecken på att katter tycker om varandra:
- De tvättar varandra
- De stryker sig mot varandra
- De sover tillsammans (helst med benen/tassarna) mot varandra
- De kan leka tillsammans
- De kan linda svansarna om varandra
När katter stryker sig mot varandra delar de dofter och feromoner och märker på så sätt upp kompisen som en del av gruppen. Detsamma gäller när katter stryker sig mot oss människor (eller mot möbler/väggar i hemmiljön) – de placerar då feromoner som gör att vi/hemmet luktar tryggt och bekant.
Läs mer om feromoner här
Katter som inte ingår i samma grupp/inte tycker om varandra:
OBS! Att katter äter bredvid varandra är inte ett tecken på att de tycker om varandra. Det kan helt enkelt bero på att de inte har något val.
- Kan undvika varandra
- Utför inte ovan nämnda beteenden
- Kan i allvarliga fall slåss
Hörsel
Katter har bra hörsel och använder den bland annat för att lokalisera bytesdjur. Katten har möjlighet att höra ultraljud producerat av gnagare, ett ljud som vi människor inte kan uppfatta. Höga och obekanta ljud (som vid renovering eller från ett bygge i närheten) kan orsaka stor stress hos katten.
5 nycklar till en bra miljö
Internationella kattspecialister inom AAFP och ISFM har arbetat fram 5 nycklar som anses extra viktiga att ta hänsyn till när man vill förbättra sin katts miljö.
1. Erbjud en säker plats
Katter behöver möjligheten att gå undan och gömma sig, gärna på en upphöjd plats, om den upplever ett hot. Det finns mycket som en katt kan uppleva som ett möjligt hot – främmande katter, hundar eller människor, höga ljud och främmande dofter är bara några exempel.

Tips:
- Lådor av olika slag fungerar utmärkt som gömställen och älskas av de flesta katter!
- Placera kattens transportbur på en strategisk plats, denna är både bra att gömma sig i och det är väldigt bra om katten lär sig att känna sig trygg i sin bur. Välj helst en stabil, större bur av plast med avtagbart lock.
- Erbjud kombinerade gömställen, sovplatser och utkiksplatser högt upp. Se till att även katten som har problem med sina leder har möjlighet att ta sig till denna plats (kan då behöva placeras på en lägre plats).
- Tänk på att även erbjuda gömställen utomhus till din utekatt.
- Har man flera katter som inte kommer helt överens bör man försöka se till att gömställena har 2 utgångar så den inte kan blockeras av en annan katt. Alla katter behöver dessutom ha tillgång till gömställen så ha fler än vad du har katter.
- Olika gömställen ska placeras på avstånd till varandra.
- Lämna katten ifred om den gått undan för att gömma sig

2. Erbjud viktiga resurser
Att ha begränsad tillgång till viktiga resurser i framför allt flerkattshushåll är en mycket vanligt orsak till både konflikter mellan katter och stressrelaterade symtom hos den enskilda katten, speciellt om katten dessutom är innekatt och mer beroende av resurser som kattlådor och gömställen.
För att katter i flerkattshushåll ska få en chans att komma bra överens med varandra är det viktigt att det finns tillräckligt med resurser. Dessa resurser behöver dessutom vara placerade på avstånd från varandra så att den individuella katten har möjlighet att gå undan från andra katter om den önskar. Även för katten som lever själv är det såklart viktigt att denna har tillräckligt med resurser.
Viktiga resurser för katter inkluderar:
- Mat
- Vatten
- Kattlådor
- Klösträd
- Sovplatser
- Gömställen
- Utkiksplatser
- Leksaker
Tips:
- Ha minst 1 av varje resurs per katt + minst ytterligare en. Alltså om du har 1 katt har du minst 2 kattlådor, matplatser mm. Har du 3 katter har du minst 4 av varje resurs.
- Ha de olika resurserna på avstånd från varandra. Katter vill till exempel inte äta bredvid vare sig vattenskålen eller kattlådan.
- Har du flera katter, ge katterna mat på olika platser i hemmet och se till att de inte ser varandra när de äter. Många katter äter bredvid varandra för att det är så de får sin mat serverad, detta är dock inte naturligt för katten och många katter upplever en ökad stress av detta sätt att få sin mat – som vanligt utan att tydligt visa det för sin omgivning!
- Erbjud viktiga resurser även utomhus (förutom mat som kan locka till sig vilda djur/främmande katter).
- Tänk på var de olika resurserna placeras. Katter vill ha lugn och ro när de äter, vilar eller går på lådan. Placera därför dessa resurser på ställen där det är låg risk att katten blir störd. Att placera dessa i en hall där många människor och andra djur ständigt går förbi eller bredvid en högljudd tvättmaskin är sällan populärt. Placera de heller inte nära en kattlucka eller ytterdörr.
- Har man olika sociala kattgrupper i hemmet – till exempel en grupp om 2 katter som kommer bra överens och en grupp om 3 katter som kommer bra överens – se till att resurserna är fördelade på sånt sätt att de 2 grupperna behöver mötas så lite som möjligt och inte behöver dela resurser med den andra gruppen.
- Ge gärna flera mindre mål mat per dag då detta är mer naturligt för katten, satsa på minst 3 mål mat per dag men ge gärna fler om du har möjlighet. För torrfoder finns foderautomater där man kan ställa in hur många mål mat per dag katten ska få. Foderautomater kan även vara bra om man har en katt som jamar mycket på dig om mat, att få mat från en maskin istället för från dig kan i vissa fall leda till mindre tjatande.
Läs mer:
Hur du ökar kattens vattenintag
3. Erbjud möjlighet för lek och jaktbeteende
Historiskt sett var katter beroende av jakt för att ha en chans att överleva. Jaktinstinkten hos katter är stark och jaktbeteendet är inte beroende av att katten är hungrig – även mätta katter vill jaga. Detta beror på att katten inte vet när den kommer lyckas fånga sitt nästa mål mat och väntar den tills att den är hungrig finns risk för svält om dessa jakter inte lyckas.
Lek och olika typer av matpussel är ett bra substitut för jakt. Att inte ge katten möjlighet att jaga/leka kan leda till övervikt, uttråkning och frustration hos katten. Frustrationen kan i sin tur ge upphov till så kallade ”problem-beteenden” som att katten tvättar sig överdrivet mycket, blir mer aggressiv eller utvecklar stressrelaterad sjukdom som felin idiopatisk cystit.

Katter ser bäst på 2-6 meters avstånd – detta är optimerat för att se bytesdjuren. Katter ser ca 60 bilder per sekund vilket är dubbelt så snabbt som vår syn – deras syn är alltså optimerad för att kunna hänga med bytesdjurens snabba rörelser! Hamnar bytet på mycket nära håll (<25cm) är kattens syn däremot dålig – här tar istället morrhåren över och ger katten detaljerad information om var bytet befinner sig och hur det rör sig!
- Ha schemalagda lekstunder med din katt varje dag. Fler och längre lekstunder kan behövas för innekatten och för den yngre katten (och även om man har en mycket lekfull äldre katt!). Lek minst 5 minuter per dag med din katt. Lek hellre många korta stunder än några få långa.
- Har man flera katter är det oftast fördelaktigt att leka med katterna separat.
- När ni leker, härma bytesdjurens beteende. Kattvippan/fiskespö brukar vara populärt – för denna ifrån katten i snabba och oförutsägbara rörelser. Päls eller fjädrar i ändan på vippan gör leken roligare och mer realistisk. Lek gärna runt möbler, katträdet, lådor osv. så katten samtidigt har möjlighet att gömma sig och smyga på bytet.
- Prova olika typer av lek, katter är olika i vad de tycker är roligt! Vissa gillar att jaga en boll som kastas medan andra hellre leker med fiskespöt. Vissa katter (som min Alfons) tycker roligaste leken är att ligga i en låda medan man sticker in leksaken i olika hål i lådan.
- Lek gärna i gryning eller skymning – här är katten naturligt som mest aktiv!
- Belöna gärna katten med en god godis efter att den har fångat bytet eller att lekstunden är klar.
- Katter gillar nya saker och kan ganska fort tröttna på sina leksaker. Bra då att katten snabbt glömmer bort leksaker som inte använts på ett tag och ser dessa som nya när de tas fram igen några veckor eller månader senare!
- Alla leksaker som katten potentiellt kan skada sig på (till exempel snören) ska läggas undan på säker plats efter leken. Det är även bra att lägga undan leksaken efter leken för att undvika att katten tröttnar på leksaken.
- Att leka med laserpekare rekommenderas generellt inte då det är risk att katten istället för att bli stimulerad av denna lek istället blir frustrerad då det inte finns något som går att fånga eller få tag på. Om man har tillräckligt med kunskap och en katt som inte verkar bli frustrerad av lek med laserpekare är rekommendationen att man alltid avslutar jakten med att peka på en leksak/gosedjur så katten får ”fånga” något på slutet. Avsluta som vanligt med en godisbit efteråt.

OBS! Använd aldrig dina händer eller fötter för att leka med katten. Det är vanligt att man tycker att det är ”gulligt” att kattungen attackerar händer eller fötter men det är inte lika gulligt när denna fortsätter göra detta som vuxen katt!
Utfodringen är ett bra tillfälle att stimulera sin katt:
- Ger du torrfoder kan detta gömmas på olika ställen i hemmet eller kastas ut så katten får jaga och ”fånga” maten.
- Det finns olika typer av matpussel man kan köpa eller pyssla ihop själv och som kan användas med både torrfoder, godisar och mjukmat.
4. Erbjud positiva, regelbundna och förutsägbara interaktioner mellan katten och människor
Positiva interaktioner mellan katt och människa innebär att KATTEN upplever interaktionen som positiv. Att klappa en katt (hur goda intentionerna än är) som inte vill bli klappad innebär inte en positiv interaktion för katten.
Rätt hantering från en ung ålder (helst med start innan 7v ålder) leder till en katt som upplever mindre rädsla och stress i närheten av människor och bidrar till förmågan att forma starka band med sin husse/matte. Många katter föredrar interaktioner med människor som sker ofta, men med låg intensitet. Katten vill (som vanligt) ha kontroll på situationen och själv välja när interaktionen ska påbörjas och avslutas.
När man ska interagera med en katt är det därför viktigt att låta katten ta första steget. Några tips för att locka katten att vilja gosa (ffa om det är en katt du inte känner väl):
- Sätt dig ner så du hamnar på samma nivå som katten
- Stirra inte på katten
- Sträck fram handen och håll den avslappnat
- Ge katten tid att bestämma sig för om den vill ha kontakt eller inte, låt den sniffa på handen
- Verkar katten lugn och vill ha kontakt (till exempel om den buffar med huvudet på handen) går det bra att klappa. De flesta katter föredrar att bli klappade på huvud, kinder och bakom öronen.
- Prata gärna lugnt med katten
- När katten vill gå ifrån, låt den vara
Katter är olika och vill interagera på olika sätt. Anpassa interaktionerna efter hur din katt vill ha det!
Tips:
- I flerkattshushåll bör alla katter få individuell uppmärksamhet och tid med sin ägare där de inte blir störda av de andra katterna i hushållet.
- Kattungar bör bli mycket hanterade på ett positivt sätt när de är 2-7v gamla för att bygga en bra grund för framtiden. Negativa erfarenheter under denna period kan även detta sätta djupa spår så se till att kattungarna blir varsamt hanterade på deras villkor och inte skrämda. Under denna period rekommenderar experter att minst 4 olika personer hanterar kattungarna, gärna fler. Det är även fördelaktigt om de olika personerna representerar olika åldrar och olika kön. Korta perioder med hantering i totalt en timme per dag har visat sig vara fördelaktigt.
- Yngre katter vill ofta ha mer uppmärksamhet samt leka längre stunder jämfört med vuxna katter (upp till ungefär 2-3års ålder).
- Om din katt ändrar hur den vill bli hanterad när den är äldre kan det vara bra med en undersökning av veterinär för bedömning om sjukdom kan ligga bakom de ändrade preferenserna. En katt med ont i ryggen vill kanske inte längre bli klappad över ryggen eller bli buren.

Vänskapliga signaler från katten inkluderar när katten kommer emot dig med svansen riktad rakt upp och med en liten tipp på svansspetsen samt när katten utför en så kallad ”social roll” framför dig. Då lägger sig katten och rullar runt på ryggen med magen i vädret. Katten vill då inte bli klappad på magen!

I de fall där katten inte blir bemött på det sätt den önskar kan problembeteenden som aggression riktad mot människor eller andra katter i hemmet uppkomma. Katten kan även få andra stressrelaterade beteenden som att den börjar kissa på fel ställen i hemmet.
5. Erbjud en miljö som respekterar kattens luktsinne

Katter har ett mycket bra luktsinne och använder feromoner för att kommunicera med andra katter. Att komma till nya miljöer med främmande dofter kan orsaka stress hos katten och det kan därför vara till fördel att ta med något som luktar bekant, till exempel en filt från kattens bädd. Det kan också vara en fördel att använda syntetiska feromoner i buren.
Förutom sitt fantastiska luktsinne använder katter även feromoner i stor utsträckning för att kommunicera med andra katter. Har du inte koll på vad feromoner är, läs artikeln om detta här innan du fortsätter.
Genom att använda både lukter och feromoner utvärderar katten sin omgivning. Dess egna markeringar i reviret ger trygghet och lugn medan markeringar från främmande katter kan orsaka stress och osäkerhet. Då katter har ett mycket bra luktsinne – mycket bättre än vårt! – och dessutom vill ha kontroll över sin situation och omgivning kan de bli stressade av starka och främmande dofter.
Tips:
- Undvik starkt doftande rengöringsprodukter, ffa vid rengöring av kattlådan, i närheten av kattens matskål eller där katten spenderar mycket tid.
- Undvik parfymerad kattsand.
- Har man katter som är mycket känsliga för främmande dofter kan det vara bra att undvika att ställa skor och shoppingkassar där katten vistas. Man kan även spraya de nya sakerna med en feromonspray innan de introduceras till katten.
- Använd vid behov syntetiska feromoner i vägguttaget (till exempel Feliway Optimum), detta är fördelaktigt om katten av någon orsak är stressad eller om det ska ske någon typ av förändring (till exempel introduktion av ny katt, renovering eller flytt).
- Erbjud klösmöjligheter, läs mer här.
- Undvik (om möjligt) att rengöra områden som har blivit märkta av din katt (typiskt på hörn i hemmet).
- Om tyger/filtar i kattens bädd ska tvättas försök att inte tvätta allt samtidigt så vissa tyger har kvar kattens trygga doft.
- Om katten markerar på ”fel” ställe (kissar, bajsar eller klöser) straffa aldrig katten, den förstår inte varför du blir arg och risken är stor att katten istället blir mer stressad vilket kan öka det oönskade beteendet.
- Om du behöver åka till veterinären, välj gärna en klinik som har Cat Friendly Clinic certifiering, dessa kliniker tar bland annat hänsyn till katters luktsinne.
En katt som återvänder hem efter en resa till exempelvis veterinären kommer att lukta annorlunda. Katterna i hemmet kan därför börja bete sig aggressivt mot denna katt trots att de varit bra kompisar innan. Tips i dessa fall:
- Använd feromoner i vägguttaget vid reintroduktion (för bästa effekt bör denna ha satts i 24 timmar innan)
- Håll katten som varit hos veterinären i ett separat rum tills alla katter verkar må bra och är lugna
- Vid reintroduktionen minimera mänsklig inblandning (men övervaka såklart)
- Avbryt och börja om från början vid tecken på aggressivitet mellan katterna
Första hjälpen om man har en stressad katt
OBS! Är katten mycket stressad eller verkar sjuk sök vård hos veterinär så snart som möjligt. Är du osäker ring och rådgör med din veterinärklinik alternativt kontakta online-veterinär.
- Se till att de 5 nycklarna är uppfyllda
- Fundera på vad som orsakar stress hos katten och minimera stressorer (saker som orsakar stress) i den mån det är möjligt
- Använd Feliway optimum i vägguttaget där katten spenderar mest tid
- Börja ev. med ett kosttillskott mot stress som Happy snacks, Aptus relax eller liknande. Om din katt redan står på någon medicin dubbelkolla med din veterinär först att detta går bra att ge.
- Försök vara lugn själv, stress smittar av sig
- Straffa aldrig katten om den gör ”fel”, detta kan leda till ökad stress hos katten och därigenom till en ökning av oönskade beteenden
Källor
AAFP and ISFM Feline Environmental Needs Guidelines (2013)