Hyperkalcemi innebär förhöjda nivåer av kalcium i blodet och kan leda till livshotande skador på inre organ.
Normala nivåer av kalcium i blodet är dock mycket viktigt för att många funktioner i kroppen ska fungera, t ex:
- Neuromuskulär transmission (överföring av signaler från nervsystemet till musklerna)
- Enzymaktivitet
- Blodkoagulering
- Muskelkontraktioner (skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur)
- Upprätthålla normal cellfunktion
- Upprätthålla blodtryck
Kalcium utgör även den största delen av vårt skelett.
Koncentrationen av kalcium påverkas framför allt av tre olika hormon i kroppen:
- Parathyroideahormon (PTH) utsöndras av bisköldkörteln, parathyroidea. PTH gör så att mer kalcium reabsorberas från njurarna och att mer fosfat utsöndras via urinen. PTH ger alltså mer kalcium och mindre fosfat i blodet. PTH stimulerar även resorption av kalcium och fosfat från skelettet samt produktion av calcitriol. Hos den friska katten frisätts PTH när kalciumnivåerna i blodet är låga eller när fosfatnivåerna är höga. Vid hyperkalcemi minskar alltså utsöndringen av PTH.
- Calcitriol är den aktiva formen av vitamin D och aktiveras i njurarna. Calcitriol ökar absorptionen av kalcium och fosfat från tarmarna och ökar även reabsorptionen av kalcium och fosfat från njurarna. Katter bildar inte vitamin D från solljus utan behöver tillskott av vitamin D. Därför brukar detta vara tillsatt i kattmat. Vid hyperkalcemi minskar produktionen av calcitriol.
- Calcitonin utsöndras från sköldkörteln, thyroidea, vid hyperkalcemi. Calcitonin minskar resorption av kalcium från skelettet och ökar utsöndring av kalcium via urinen.
Orsaker
- Idiopatisk hyperkalcemi – detta innebär att orsaken till hyperkalcemin är okänd. Idiopatisk hyperkalcemi är den vanligaste orsaken till hyperkalcemi hos katt.
- Neoplasi/tumörer
- Kronisk njursjukdom/njursvikt
- Hyperparathyroidism
- Hypervitaminosis D, dvs ett för högt intag av vitamin D eller likande substanser
I mycket ovanliga fall kan hyperkalcemi bero på en granulomatös inflammation (t ex pga mycobakteriell infektion, FIP eller toxoplasmos) eller hypoadrenocorticism (Addisons sjukdom).
Symtom
Symtom på hyperkalcemi hos katt är ofta vaga och ospecifika. Symtom som ibland kan ses inkluderar:
- Ökad törst och urinering – ses inte lika ofta hos katter som hos hundar
- Svaghet/trötthet – vilket kan bero på påverkan av nervsystemet och musklerna
- Dålig aptit, kräkningar och förstoppning – vilket kan bero på minskad kontraktilitet av muskulaturen i magtarmkanalen
- Viktnedgång
- Kramper – pga påverkan på nervsystemet
- Hjärtarytmier – pga påverkan på hjärtmuskulatur
Hyperkalcemi kan även orsaka urinstenar av en typ som kallas kalciumoxalater (ca 15 % av katter med hyperkalcemi bildar kalciumoxalater enligt en studie). Hyperkalcemi i kombination med höga nivåer fosfat kan även orsaka mineraliseringar i inre organ, t ex i njurarna. Detta kan i sin tur orsaka njurskador.
Diagnos
Normalt finns ca 99 % av allt kalcium i kroppen i skelettet. Kalcium finns även i och utanför kroppens celler. Det är kalciumet i blodet som man kan mäta och detta kalcium finns i 3 olika former:
- Joniserat kalcium utgör största andelen av kalcium i blodet och är den aktiva formen av kalcium
- Komplex-kalcium bildar komplex med t ex fosfat eller laktat
- Proteinbundet kalcium
När man mäter totalkalcium mäts alla dessa former. Totalkalcium kan mätas på de flesta veterinärkliniker. Det är dock egentligen joniserat kalcium man är mest intresserad av, då det är detta som utgör den aktiva formen. Joniserat kalcium kräver dock mer avancerade mätinstrument och det är oftast endast större djursjukhus som kan mäta detta på plats. Ligger totalkalcium högt är det mycket sannolikt att även joniserat kalcium ligger högt. Ligger totalkalcium lågt å andra sidan är det att en mätning av joniserat kalcium vid samma tillfälle skulle ligga högt. Ett lågt värde av totalkalcium är alltså inte helt tillförlitligt.
Kattungar (upp till 12 månaders ålder) har normalt högre nivåer kalcium i blodet jämfört med vuxna katter.
Behandling
Patienter med mild hyperkalcemi som inte har kliniska symtom på sjukdom kan klara sig utan behandling. Patienter med mer allvarlig hyperkalcemi kan å andra sidan kräva intensivvård. Behandlingen skiljer sig beroende på underliggande orsak.
Understödjande behandling vid hyperkalcemi har som mål att öka njurens utsöndring av kacium och minska kalciumabsorptionen från skelettet och tarmen.
Hyperkalcemi och kronisk njursjukdom
När hyperkalcemi och höga njurvärden förekommer samtidigt är det svårt att veta vad som kom först. Kronisk njursjukdom kan orsaka hyperkalcemi, men hyperkalcemi kan även leda till njurskador. Då fosfatnivåerna i blodet ofta blir höga kan fosfat bilda komplex med kalcium. Detta kan leda till att totalkalcium ligger högt medan joniserat kalcium i själva verket är lågt. Behandlingen i de fall som hyperkalcemin beror på kronisk njursjukdom strävar främst efter att minska fosfatnivåerna i kroppen genom att ge en njurdiet som innehåller låga nivåer fosfat. Vill katten inte äta detta eller behöver annat specialfoder kan man istället tillsätta en fosfatbindare till fodret. Dock finns det katter som av oklar anledning utvecklar en hyperkalcemi av att byta foder till njurfoder.
Hyperkalcemi och neoplasi
Ca 1/3 av katter med hyperkalcemi har visats ha neoplasier/tumörer som bakomliggande orsak. Hos hund har ca 2/3 med hyperkalcemi cancer. Cancercellerna kan t ex producera ämnen som ökar absorptionen av kalcium från skelettet. Hos katt är plattcellskarcinom och lymfom de vanligaste tumörerna som orsakar hyperkalcemi.
Hypervitaminosis D
Beror oftast på överdosering/förgiftning av vitamin D eller liknande ämnen. Salva mot psoriasis, vissa växter som jessamine och vissa råttgift kan orsaka hypervitaminosis D. Hypervitaminosis D leder till en ökning av både kalcium och fosfat i blodet.
Källor
Finch, N. Hypercalcaemia in cats. The complexities of calcium regulation and associated clinical challenges. J Feline Med Surg 2016; 18:387-399.