I Sverige finns det uppskattningsvis över 100 000 hemlösa katter. Detta innebär ett stort djurskyddsproblem då hemlösa katter ofta lider av köld, hunger, parasiter, infektion och skador. Dessutom är hemlösa katter ofta okastrerade och honkatterna kan få 3 kullar per år. Det är vanligt att kattungarna dör inom några månader efter födseln, ofta på grund av svält, hunger eller infektioner.
För att vi ska ha möjlighet att ta hand om de hemlösa katterna i Sverige och öka kattens status i samhället är det jätteviktigt att man kastrerar sin katt (självklart undantaget katter som ska gå i planerad avel). Katter blir ofta könsmogna runt 6 månaders ålder, men vissa individer kan bli det betydligt tidigare. I Sverige rekommenderas kastration av både hon- och hankatter från 4 månaders ålder. Det är en seglivad myt att honkatter mår bra av att få en kull innan hon kastreras.
Det finns många fler fördelar med kastration. Man slipper löpbeteendet hos honkatter och urinmarkeringar hos hankatter. Okastrerade hankatter har ett mycket stort revir vilket innebär en ökad risk för att de springer bort eller blir överkörda. På grund av sitt stora revir är okastrerade hankatter mer i slagsmål vilket dels skadar andra katter, dels blir de själva skadade mer och löper större risk att drabbas av infektionssjukdomar som FIV (Felint Immunosuppressivt Virus) och FeLV (Felint LeukemiVirus).
Kastration innebär att man opererar bort könskörtlarna, det vill säga testiklarna hos hankatter och äggstockarna hos honkatter. Kastration av både hon- och hankatter är rutinoperationer med låg risk för komplikationer under och efter ingreppet.
Eftervård hankatter: Hos hankatter är kastration ett mindre ingrepp. Hankatter brukar generellt låta såret vara ifred och behöver då ingen krage. Vill din katt ändå slicka på såret sätt på en krage. Det är rekommenderat att katten hålls inomhus några dagar efter operationen.
Eftervård honkatter: Kastration av honkatter är ett större ingrepp än för hankatter då man behöver öppna buken för att operera bort äggstockarna. Såret på buken är idag ofta sytt med så kallade intrakutana stygn, vilket innebär att veterinären har sytt i huden och inga stygn är synliga. Tråden resorberas (löses upp) och försvinner av sig själv. Är katten sydd med synliga stygn brukar dessa tas bort ca 10-14 dagar efter operationen. Din veterinärklinik kan hjälpa dig med detta. Inte heller honkatter brukar slicka på såren efter operation och behöver sällan krage. Om din honkatt ändå vill slicka på såren sätt på en krage eller en body. Honkatter behöver smärtlindring några dagar efter operationen och bör hållas inomhus 10-14 dagar. Risken för komplikationer efter operation är större för honkatter än för hankatter.
- Det händer att kattens kropp reagerar på tråden, framför allt där knutarna sitter. Man kan då se svullnader runt operationssåret. Detta är oftast helt ofarligt och försvinner på några veckor, men be alltid din veterinärklinik ta en koll på såret för säkerhets skull.
- Om din katt eller en annan katt i hushållet slickar på operationssåret är det risk att såret går upp och det behöver sys om.
- Bråck är ovanligt efter operation men kan uppstå om det blir en glipa i bukhinnan. Det kan kännas som en svullnad vid operationssåret och bör undersökas av veterinär. Har din katt fått ett bråck är rekommendationen vanligtvis en ny operation där bråcket stängs.
Ett alternativ till kastration av honkatter som många använder är p-piller för katt. Argumentet är ofta att det är för dyrt att kastrera. Kastration av katt är kraftigt subventionerat på de flesta djurkliniker och är förhållandevis billigt. I längden kommer det bli betydligt dyrare att köpa p-piller till sin katt och det är även stor risk för biverkningar. Inget p-piller är hundraprocentigt och det händer att honkatter som står på p-piller blir dräktiga. Dessutom ökar p-piller kraftigt risken för livmoderinflammation och elakartade juvertumörer. Behandlingen för dessa sjukdomar är kostsam och juvertumörer hos katt har ofta dödlig utgång. Har din katt inget medicinskt skäl att få p-piller istället för en kastration (som t. ex. ett allvarligt hjärtfel) bör din katt kastreras.
Passa på att id-märka och vaccinera din katt i samband med kastrationen om inte detta är gjort sedan innan.
Efter en kastration måste man hålla koll på kattens vikt. Det är vanligt att kastrerade katter rör sig mindre och äter mer och de har därmed lättare att gå upp i vikt. Byt till ett mer energisnålt foder efter kastrationen och se till att du inte ger katten mer än den behöver. Är katten överviktig behöver den bantas, läs mer om detta här.