Kattpest orsakas av Felint panleukopenivirus (FPV), på svenska kallat kattens parvovirus. Detta är inte samma som hundens parvovirus, vilket katter också kan bli sjuka av.
Både felint panleukopenivirus och hundens parvovirus typ 2 (CPV-2) kan infektera och orsaka allvarlig sjukdom hos katt.
Smittvägar
FPV smittar främst via avföring och är mycket smittsamt. En katt som smittas av FPV kan vara smittsam i flera månader och behöver under denna tid inte uppvisa symtom. Viruset kan överleva i miljön i upp till ett år och kan smitta katter via omgivningen. Även innekatter kan smittas av att virus kommer in i hemmet via t. ex. kläder eller skor.
FPV är tåligt mot de flesta desinfektionsmedel, men ska vara känsligt mot t. ex. Virkon.
FPV kan smitta hundar men hundar blir inte sjuka av viruset och sprider det inte vidare (enligt abcdcatsvets.org). Infektion hos människor har inte rapporterats.
Patogenes
Infektion sker genom att katten får i sig viruset via munnen. Viruset börjar replikera (föröka) sig i svalget och orsakar inom 2-10 dagar en infektion i blodet (en så kallad viremi). Viruset angriper snabbt delande celler, varför celler i tunntarmen, lymfvävnad (i bland annat lymfknutor och mjälte), benmärg och fostervävnad drabbas värst av en parvovirusinfektion.
Tunntarmen är ett av de organ som drabbas värst av en parvovirusinfektion, vävnaden i tarmen blir skadad och funktionen blir nedsatt. Till följd av detta utvecklas ofta en kraftig diarré och katten kan snabbt bli uttorkad. Denna uttorkning kan vara livshotande. Skadan på tarmen kan även leda till elektrolytrubbningar (rubbningar i saltbalansen) samt blodförgiftning, även detta kan vara livshotande.
Infektion i lymfvävnad och benmärg orsakar en immunsuppression, vilket innebär att kattens immunförsvar är kraftigt försvagat. Detta gör det ännu lättare för viruset att sprida sig och det ökar även risken för andra infektioner samt blodförgiftning.
Symtom
Inkubationstiden är oftast 4-5 dagar.
Många vuxna katter blir inte sjuka av infektionen (även om de inte är vaccinerade). Andra får feber och blir allmänt trötta, ofta under cirka tre dagars tid, för att sedan tillfriskna helt.
Hos unga katter (3-6 månader gamla) som insjuknar är dödligheten hög. Sjukdomsförloppet kan vara mycket snabbt och en del katter dör inom några timmar efter att de första symtomen ses.
Vanliga symtom på parvovirusinfektion:
- Hög feber
- Buksmärta
- Slöhet
- Kräkningar
- Diarré
Då parovirus angriper fostervävnad kan dräktiga katter som infekteras få missfall. Honan själv behöver inte visa några symtom. Infekterade kattungar som överlevt kan födas med olika typer av hjärnskador som cerebellär hypoplasi (liten lillhjärna) och/eller hydrocephalus (vattenskalle). Ofta märker man inte att kattungen har cerebellär hypoplasi förrän den är 2-3v gammal och börjar gå. Kattungar med cerebellär hypoplasi har dålig balans och koordinationsförmåga. Det är en sjukdom som inte blir värre med tiden och katter med cerebellär hypoplasi brukar lära sig att kompensera och kan därför bli något bättre efter 2-3 månader. En katt med cerebellär hypoplasi kan ha god livskvalitet. Se film nedan för mer information om cerebellär hypoplasi:
Diagnos
I de flesta fall kan man få en misstanke utifrån symtom och klinisk undersökning.
Blodprover: Oftast (men inte alltid) ses leukopeni, dvs låga vita blodkroppar.
Avföringsprov:
- Det finns snabbtest som kan användas på kliniker för att påvisa PCV antigen (alltså delar av viruset). Positivt svar bekräftar diagnosen. Då viruset kan utsöndras intermittent (alltså inte hela tiden) kan testet bli falskt negativt, det samma gäller om katten inte utsöndrar tillräckligt mycket virus för att ge utslag på testet.
- Om snabbtestet är negativt men man fortfarande misstänker FPV kan man gå vidare med PCR antigentest som är mer känsligt än snabbtestet. Om även detta prov är negativt kan man prova att ta om provet efter några dagar. OBS! Detta prov kan visa positivt i 3 veckor efter en vaccination mot kattpest, under denna period är det alltså ingen mening med att ta testet.
Antikroppstester i blodet brukar ej tas då även vaccinerade katter samt katter som tidigare haft parvovirusinfektion brukar ha antikroppar mot FPV.
Antigen = för kroppen främmande partikel som orsakar aktivering av immunförsvaret
Antikropp = proteiner som produceras av kroppens immunförsvar och används för att upptäcka och neutralisera antigen
Avlidna eller avlivade katter kan skickas på obduktion för vävnadsanalys.
Behandling
- Alla katter med misstänkt FPV ska isoleras från andra katter
- Intravenös antibiotika om risk för blodförgiftning
- Vätska intravenöst och eventuellt tillskott av kalium för att återställa vätske- och saltbalansen
- Det är viktigt att katten kommer igång att äta igen så snart som möjligt. Vid behov behandlas illamående och smärta och i vissa fall kan man ge aptitstimulerande medicin. Om katten inte vill komma igång att äta själv kan man lägga en sond som katten matas via. Som mat väljs mjukmat skonsamt för tarmen i första hand, men det viktigaste är som vanligt att katten äter. Man kan även ge B-vitamintillskott i droppet.
- För att ge katten antikroppar mot FPV kan man ta blodserum från en vaccinerad katt och ge subkutant (under huden) eller som ögondroppar. Om katten får passiv immunisering ska den sedan inte vaccineras på minst 3v (då immuniseringen minskar effekten av vaccinet).
- Feline recombinant interferon-omega har visat sig vara effektiv vid behandling av tarminflammation orsakad av CPV infektion hos hund, men studier har inte lyckats visa effekt vid behandling av FPV hos katt
- Behandling av ev. samtidig parasitinfektion
Prognos
Dödligheten är ca 30-50 % trots intensivvård. Sämst är prognosen för katter som är yngre än 6 månader.
Genomgången naturlig infektion med FPV leder troligen till livslång immunitet.
Vaccination
En vaccination mot kattpest räcker för effektivt skydd mot FPV. I Sverige används mest Purevax RCP och Nobivac Tricat som vaccination. Det finns studier som har visat att skyddet mot FPV räcker i minst 7 år, men i nuläget är rekommendationen från vaccintillverkare att ge en booster var 3e år.
Det har visats att maternella antikroppar (alltså antikroppar från mamman som förts över till kattungen) kan kvarstå ända tills kattungen är 20 veckor gammal ålder. Om dessa antikroppar finns kvar när katten får sina första vaccinationer (vilket oftast är vid 8 och 12v alternativt 12 och 16v ålder) kan svaret på dessa vaccinationer bli sämre/inte tillräckligt bra för att ge ett effektivt skydd. Därför rekommenderas att ge en ny vaccination vid ca 6 månaders ålder (det som tidigare refererades till som 1-årsvaccinationen).
Källor
https://www.abcdcatsvets.org/guideline-for-feline-panleukopenia/
2020 AAHA/AAFP Feline Vaccination Guidelines
https://wsava.org/wp-content/uploads/2024/04/WSAVA-Vaccination-guidelines-2024.pdf