Pancreatit innebär en inflammation i bukspottkörteln, som på latin heter pancreas. Bukspottkörteln är ett organ som är lokaliserad nära magsäck, lever och början av tunntarmen. Bukspottkörteln har en exokrin del som producerar pancrasenzymer som tar sig ut i tarmkanalen och är viktiga för matsmältningen. Hos katter producerar bukspottkörteln även ett ämne som är viktigt för upptaget av vitamin B12 från tarmen till blodet. Bukspottkörteln består även av en endokrin del som producerar hormoner, vilka tas upp direkt av blodet. De viktigaste hormonerna är insulin, som ser till att socker tas upp i kroppens celler, samt glukagon, som ser till att socker utsöndras från kroppens celler då sockerhalten i blodet är för låg.
Pancreatit är vanligt hos katt och man vet oftast inte varför katten drabbats av sjukdomen. Ibland kan man härleda orsaken till trauma eller infektion. Katter i alla åldrar kan drabbas av pancreatit.
Symtom
Symtomen på pancreatit är ofta mycket ospecifika. Vanligtvis ses trötthet samt dålig aptit och törst vilket leder till uttorkning. Ibland, men inte alltid, visar katten tecken på smärta från buken eller har kräkningar.
Diagnos
Diagnosen pancreatit är ofta en utmaning att ställa. Katten har, som ovan nämnt, ospecifika symtom och de undersökningstekniker som finns är långt ifrån perfekta. Med ultraljud kan man ibland se en inflammerad bukspottkörtel, vilket stärker diagnosen pancreatit. Studier har dock visat att det endast är 11-35 % som har förändringar som ses med ultraljud. Så att inte se förändringar på ultraljudet utesluter inte en pancreatit.
fPLI (feline pancreatic lipase immunoreactivity) är ett blodprov där höga värden tyder på pancreatit. Det finns dock friska katter med höga värden och katter med pancreatit som har låga värden. Veterinären måste ofta göra en sammanlagd bedömning där kattens symtom, sjukdomshistoria och provsvar vägs in.
Det är relativt vanligt att katten även har andra problem samtidigt, som inflammation i tarm eller gallgångar.
Behandling
Behandlingen är symtomatisk, dvs den syftar till att lindra kattens symtom. Intravenös vätskebehandling är viktig för att återställa vätskebalansen i kroppen. Eventuella elektrolytrubbningar (t ex kalium och fosfat) bör korrigeras. Ofta börjar katten äta efter att ha fått smärtlindring och medel mot illamående. Det finns även aptitstimulerande medicin man kan prova. Börjar inte katten äta behöver man lägga en matsond.
Bukspottkörteln producerar det ämne som behövs för att katten ska kunna ta upp vitamin B12 (cobalamin) i sin tunntarm. Inte alla katter med pancreatit har vitamin B12-brist men har katten detta behöver detta behandlas.
En långt gången kronisk pancreatit kan leda till att bukspottkörteln inte klarar av att producera tillräckligt med enzymer. Detta kan i så fall behöva tillsättas.
Det finns i nuläget inga belägg för att en kost med hög fetthalt orsakar pancreatit hos katt.
Källor
Bazelle, J. and Watson, P. Pancreatitis in cats. Is it acute, is it chronic, is it significant? J Fel Med Surg. 2014;16:395-406.